22

För er som undrar vart bilderna tog vägen måste vi tyvärr meddela att årets julkalender slutar så här brutalt och abrupt, med en kidnappad Pricken ensam ute i skogen.

Doris nya lillasyster gjorde nämligen sin entré några dagar tidigare än beräknat och kräver nu allas fulla uppmärksamhet och tid. Det blev alltså ingen lillebror, utan en liten tjej och fast Ernst var både storligen förvånad och lite besviken till en början är han nu helt betagen. Valpar som valpar, resonerar han. Det finns ingen anledning varför inte människovalpar också behöver uppfostras och inskolas i konsten att äta kritor utan att kräkas. Doris själv är den stoltaste storasyster man kan tänka sig, men Miffy är ännu lite reserverad. Fast hur man försöker är det svårt att tycka om någon som har så mycket mera och finare kläder än en själv och dessutom tummar och hur mycket olika fingrar som helst. Fast den som slagit alla med häpnad är nog Kissen som är lugn och fin och vänligt intresserad och oroar sig väldigt när babyn är ledsen.

Gysa, som plågats av sitt dåliga samvete, var nog den som blev allra mest förvånad över babyns plötsliga uppdykande: han trodde ju att han redan hade löst situationen. Det är så väldigt förvirrande med postgången nu för tiden! Och när han skuldmedvetet återvänder till sin brottsplats för att se vem det riktigt var som hade fastnat i lillebrorsfällan denna gång, så möts han av ett tomt babyskydd och hinner nästan dra igång en stor traditionell räddningsexpedition innan Pricken så småningom återbördades av vår försigkomna rävflicka. Ingen chans att någon så cool som hon ska orka släpa runt på en minneslös gubbstrutt, liksom.

Så allt ordnade sig, som precis som det alltid brukar. Allt är bra här hos oss, nu ska vi bara ta hand om varandra och tindra lite. Doris är så nöjd, det är en sån här tindrig hemmajul som hon alltid brukar efterlysa. God jul och gott nytt år till er alla, vi försöker på nytt nästa år!

- SKÄMS PÅ DEJ! DU FUSKAR JU!