18

Doris står och tittar upp mot tavlan med avgående flyg, men hur hon än läser så står det inte Hollywood någonstans. Så konstigt!

Jag undrar om sista Hollywoodflyget redan har gått? säger hon fundersamt.
Vi missade det! piper Miffy förtjust, Gysa är hundra miljoner kilometer bort och vi kommer ALDRG mer att hitta honom. Så är det!

Ernst gnyr till och blinkar bort en tår i ögonvrån. Så sorgligt! Aldrig någonsin mer?

Eller så har han störtat! Planet och alltihopa! Alla krälar runt där nere på havsbottnen med sina kappsäckar och vet inte vad som är upp och vad som är ner.

Tyyyst! Nu är du tyst! fräser Doris och håller tassen för Miffys mun. Han krälar inte runt på havsbottnen!!! Var tyst nu bara och låt mig tänka.

Miffy sätter sig på en bagagevagn och surar och sparkar trotsigt med tassarna. Är det hennes fel om planet störtat? Va?

***

Gysa är förgrymmad! Aldrig hade han trott att folk på teatrar var fullt så Ohyfsade?! Ingen tog överhuvudtaget minsta lilla notis om Gysa som artigt grymtade nere vid golvnivå och försynt bad om att få tala med direktören om någon lämplig liten karaktärsroll som exempelvis får (eller varför inte gris?), utan alla bara skyndade förbi som om de inte ens sett honom. Vissa t.om. sparkade till honom utan att så mycket som be om ursäkt! Droppen var ändå när en barsk tant med avsmak i blicken lyfte upp Gysa i den allra ytterst knorrtippen och utan desto vidare ceremonier dumpade honom överst i en stor låda med skylten "Upphittat". Gysa ligger plötsligt med magen i vädret ovanpå en unken gammal basker och är djupt chockad. Sådär skulle Mommo aldrig ha gjort!, tänker han upproriskt. Lyfta i knorren!

Upphittat! väser han medan han mödosamt kravlar sig över de höga kanten. Jag har aldrig hört något värre! Upphittade kan ni minsann vara själva! Jag har verkligen inte tid att ligga här och vara upphittad!

- SKÄMS PÅ DEJ! DU FUSKAR JU!