8

Någonstans i världen går en ensam och mycket liten Muminpappa med tunga steg genom en stor skog fylld med höga träd och farliga skuggor som skräms och verkligen menar det. Han visslar "Hej tomtegubbar" gällt och lite falskt för det får honom att känna sig ganska mycket modigare, men inte alldeles tillräckligt. På tre dagar har han inte träffat någon annan levande varelse är en nymornad och ganska ilsken padda och det var när han av misstag hade snubblat och fallit ner i den grop där paddan hade burrat ner sig för övervintrande. Pappan hade nervöst ursäktat sig och snabbt sprattlat sig av paddan och kravlat tillbaka upp på marknivå.

Pappor ska egentligen också sova vintersömn och vet mycket väl hur genant och besvärande det är att ha folk som stampar på en medan man sover. Det är svårt att vara värdig, när man har någons fot intryckt i ansiktet, inser han. Men nu ångar han sig att han inte ens passade på och frågade om paddan hade sett till några Mumintroll. Världen är en stor plats och Mumintroll är ganska små – tjocka som en liten apelsin men snäppet kortare än en banan, även då de sträcker på sig och står på tårna. De får plats nästan var som helst och om man inte alls vet så är det svårt att veta var man ska börja leta efter sådana Mumintroll som man tappat bort och som kanske inte ens vill att man hittar dem.


* * *

Någon helt annanstans sitter en kaninflicka som - trots att hon är fem år och något av en expert på allt som gäller julen - precis har insett att hon inte vet just någonting om hur det blir när man byter ställe att bo på. Om julen följer med eller om den i misstag eller av ren protest stannade kvar när den senast blev nerpackad?

Doris tittar missnöjt på julstöket omkring sig och misstänker att det kanske trots allt är så. Nu har Doris hållit på och ordnat inför julen i en hel vecka och det blir bara inte bra. Det känns helt inte rätt och pyntet känns inte det minsta stämningsfullt och högtidligt, det känns halkigt och trassligt och lite fult och om man står på en stol och släpper ner julgransbollar i golvet så går de sönder så att det först skär i örat och sen skär man sig dessutom i tassen när man föser in bitarna under soffan för att de inte ska synas så bra.

På rent trots har Doris nu tappat tre runda kulor, en oval och en grön i golvet och nu har hon tassen full med små, små glasskärvor. Försök att tindra med tassen full med glittersplitter så får ni se sen hur stämningsfullt det är!

- SKÄMS PÅ DEJ! DU FUSKAR JU!