4

Gysa tycker också väldigt mycket om julen. För några år sedan var julen det absolut värsta han visste, men det var förr när han var ung och oerfaren och verkligen TRODDE att människor äter smågrisar på jul. Usch, så fånigt! Gysa blir så generad att han blir extra rosa om nosen bara han tänker på det.

Men ifjol
då var Gysa julens hjälte och det var tack vare honom som det överhuvudtaget alls blev någon jul. Han har till och med bevis på sitt stora hjältemod: ett diplom som Doris har ritat och skrivit nästan alldeles själv. Det är det finaste Gysa har, efter halsduken som hans moster stickat.

Gysa blir alldeles upplivad när han beundrar sitt fina diplom och tänker på hur klok och modig han egentligen var. I hemlighet hoppas han på att han igen ska få tillfälle att gripa in och alldeles själv ställa allt till rätta och göra alla stolta och glada. Tyvärr verkar det inte behövas. Det är alldeles snart jul och allt verkar vara under kontroll. Ingen verkar vara det minsta orolig över någonting alls.

Det är ingen som behöver en hjältemodig liten gris, muttrar Gysa bedrövat och drar med tänderna försiktigt ut en mandel som konstigt nog kilat in sig i ett litet, litet hål i väggen...

- Oj så tokigt, här får man ju inte klicka än!