18

Framme vid tomtens verkstad märker de att allt är precis lika illa som befarat: fast det är bara några dagar kvar till jul så är allt tyst och stilla; inga småtomtar, inga renar, inga paket och INGENTING! Allt ser mörkt och dammigt och tillbommat ut, som om Tomten gett upp och stängt sin verkstad. Doris smyger sig fram och kikar in genom fönstret; där inne är det lika tomt och ödsligt: det enda hon ser är en kvarglömd maskin som ser trasig ut och lite kringspridda julklappar som ser ut att ha tappats av någon som haft väldigt bråttom och där mössen sedan flyttat in. En familj har det extra trivsamt, de bor i ett tvåvåningsdockhus med både öppen spis och balkong. De minsta babymössen busar i dockhustrappan och när de får syn på Doris så vinkar de glatt. Hon vinkar tillbaka och inser att allt som stod i brevet trots allt var sant! Hela den här tiden har hon gått runt och hoppats att det ändå kanske var ett stort misstag, men nej. Det blir ingen jul i år!

Den beskäftiga julängeln Miffy är i full färd med att installera sina ostyrsliga renar i stallet och försöker få dem att äta lavar och halm och bete sig väluppfostrat, men det går inte så bra för de är sluga och olydiga och vill helst in och ligga framför brasan istället. Och så Gysa då... Gysa ligger och är mest grön som sina nya snickarbyxor. Så typiskt, tänker Doris, ska han bli sjuk nu dessutom…

- Oj så tokigt, här får man ju inte klicka än!