22

Muminmamman och Rävflickan kommer ut från hittegodsbyrån med oförrättat ärende och väldigt olika sinnelag. Muminmamman ser lite trött och tärd ut, men Rävflickan, hon skimrar och tindrar.

– Men åååh, vad snygg han var! SÅG du vad söt han var? S
ÅG du hur han tittade på mig? Visst tittade han på mig? Och han frågade faktiskt om jag ville komma på sorkjakt någongång sen. Typ iiiiih! Rävflickan babblar lyriskt på.

– Men vem i hela världen kunde ana att de inte tar emot upphittade grisar, så vad gör vi nu då? suckar hon sedan. Vi kan ju inte bara driva runt på stan i evigheternas evighet, heller? Jag borde göra mig i ordning ifall jag ska gå på dejt och förresten så undrar nog mamman var jag är och jag borde hem före julafton så jag hinner slå in hennes julklapp... Rävflickan avbryter sig och slås plötsligt av en tanke.


– Förresten, säger hon misstänksamt, de där byxorna den där ovanligt tystlåtna Miffykaninen har på sig, var har ni riktigt hittat dem?

Miffy ser besvärad ut.

– Jag är hungrig! utbrister hon plötsligt. Och jag är trött på de här konstiga sura ärterna som ni har, de här kan ni äta själva - jag vill ha kaviar!

Rävflickan och Muminmamman tittar förvånat på henne.

– Är det gott? undrar Rävflickan intresserat (för hon är också lite sugen). Är det ungefär som hamburgarpapper eller mer som duvungar eller något?

– Det låter gott! Jag är också hungrig! Får man potatisskal till? undrar Lillgysa ivrigt. Han är beredd att testa allt i matväg åtminstone en gång.

Muminmamman tvekar lite. Pappan brukar alltid ha skaffat hem ett par burkar kaviar på senhösten, men Mamman har faktiskt aldrig ens smakat på de märkliga små halkiga kornen. Hon brukar bara skuffa in dem lite snett bakom kakelugnen så att den folkskygga Förfadern ska kunna nå dem utan att behöva visa sig.

För enligt Pappan är kaviar det enda som Förfadern på grund av sin avsevärda ålder numera klarar av att äta. Och när man är långt över hundra och mycket försvagad, förklarar han för alla som ids lyssna, då får man vara hur excentrisk man bara orkar.

Hon tittar eftertänksamt på den nya personlighetsförändrade Miffyn med de oväntade kulinariska önskemålen.

- SKÄMS PÅ DEJ! DU FUSKAR JU!